Som medföljare till en UD-tjänsteman är det av stor ekonomisk betydelse att känna till om man har rätt till socialförsäkringsförmåner och bidrag enligt Socialförsäkringsbalken även medan man bor utomlands. Det är därför viktigt att informera sig om hur den svenska socialförsäkringen fungerar och hur en utlandsstationering påverkar rätten till olika förmåner.

Du som ska flytta till EU-/EES-land/Schweiz bör även känna till EU-förordning 883/2004 om ”samordning av de sociala trygghetssystemen” (i kraft sedan 1 maj 2010). I denna förordning finns bestämmelser som anger vilket lands sociala trygghetssystem personer som rör sig inom EU ska omfattas av. Försäkringskassan beslutar om socialförsäkringstillhörighet för både den utsände och medföljande familjemedlemmar utifrån förordning 883/2004.  EU-förordningen gäller framför vår nationella lagstiftning dvs Socialförsäkringsbalkens särregel för statsanställda är inte tillämplig.

Försäkringskassan beslutar om socialförsäkringstillhörighet vid utlandsstationering

Stationering inom EU/EES/Schweiz
Försäkringskassan gör i dessa ärenden sin bedömning baserat på EU-förordning 883/2004 ”Samordning av de sociala trygghetssystemen”.

Den utsände tjänstemannen fortsätter tillhöra svensk socialförsäkring baserat på följande formulering i EU-förordningen art 11.3B: ”en offentligt anställd omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat till vilken den förvaltning som sysselsätter denne hör”.

För medföljande familjemedlem, inklusive sambo (även sambo utan gemensamma barn) finns ingen särskild lagvalsregel och detta innebär att Försäkringskassan har att besluta om försäkringstillhörighet utifrån allmänna lagvalsregler i EU-förordningen. Därför måste Försäkringskassan i varje enskilt ärende göra en utredning och prövning. För detta ska Försäkringskassans blankett ”Uppgifter vid flyttning till eller arbete i ett annat land” (FK5459) fyllas i av medföljaren med relevant information och sändas in. Med hänsyn till den ofta starka anknytningen till Sverige för hela familjen bör den medföljare som inte arbetar i stationeringslandet normalt kunna anses bosatt i Sverige under utsändningstiden. Det är viktigt att i blanketten (eller i bilaga) ange tydlig och relevant information som visar att anknytningen till Sverige är starkare än till stationeringslandet.
Medföljare som avser arbeta i EU-/EES-land/Schweiz ska tillhöra arbetslandets socialförsäkring liksom arbetslöshetsförsäkring.

Läs meddelandet från Försäkringskassans rättsavdelning från 2013-08-23 om försäkringstillhörighet för familjemedlemmar till ambassadanställda

Hur går bedömningen av bosättning och försäkringstillhörighet till?
”När Försäkringskassan ska bedöma bosättning/tillhörighet till socialförsäkringen för en medföljande icke förvärvsaktiv familjemedlem till en statsanställd ska denna bosättningsbedömning göras utifrån EU-rättsliga kriterier. I förordning (EG) 883/2004 finns bestämmelser som anger vilket lands sociala trygghetssystem personer som rör sig inom EU ska omfattas av. Det rör sig om en vågskålsbedömning där en avvägning får göras mellan de faktorer som talar för bosättning i Sverige och de faktorer som talar för bosättning i ett annat medlemsland. Personen är bosatt i det medlemsland som flest faktorer pekar på.

Det betyder att nationella bestämmelser i socialförsäkringsbalken (SFB) för att pröva bosättningen inte ska tillämpas. Med det avses att 5 kap. 2-8 §§ SFB inte ska tillämpas i denna situation.

Bedömningen enligt EU-rättsliga kriterier innebär att en prövning ska göras utifrån personens varaktiga centrum för sina intressen. Det betyder att en sammanvägd bedömning ska göras utifrån olika faktorer där ingen enskild omständighet är avgörande.

Av EU-praxis och artikel 11 i förordning (EG) nr 987/2009 framgår att följande faktorer bör beaktas i bedömningen av om personen kan anses vara bosatt i Sverige:

  • Vistelsens varaktighet och kontinuitet på de berörda medlemsstaternas territorier
  • Personens situation inbegripet:
    –          Verksamhetens särskilda karaktär, särskilt platsen där verksamheten vanligtvis utövas, verksamhetens stadigvarande karaktär och ett anställningsavtals varaktighet
    –          Personens familjesituation och personens familjeband
    –          Utövandet av oavlönad verksamhet
    –          När det gäller studerande, varifrån deras inkomster kommer
    –          Personens bostadsförhållanden, särskilt om bostaden har permanent karaktär
    –          Den medlemstat där personen anses bosatt för skatteändamål

Det framgår att om institutionerna inte kan komma överens om var personen är bosatt utifrån ovan nämnda kriterier ska personens avsikter såsom det framgår av samtliga omständigheter beaktas. Särskilt skälen till varför personen har flyttat anses vara avgörande för att fastställa bosättningsorten.” (Information från Försäkringskassan.)

Vilken information ska medföljaren lämna till Försäkringskassan för bedömning av socialförsäkringstillhörighet?
Medföljaren ska fylla i Försäkringskassans blankett ”Uppgifter flyttning till eller arbete i annat land (FK 5459)”. Det är viktigt att medföljaren i blanketten (eller bilaga) lämnar information som visar på den starka anknytningen till Sverige t ex familjens anställningsförmåner under utlandstjänstgöring, folkbokföring i Sverige och regleringen i Wienkonventionen (även om EU-förordningen tar över). Beroende på familjesituation borde flertalet av punkterna nedan vara relevant information att lämna till Försäkringskassan:

  1. Skälet till din vistelse (liksom vistelsens varaktighet) i EU-landet är UD-tjänstemannens stationering, som svensk diplomat, vid en svensk utlandsmyndighet. Tjänstemannens utlandsstationering har beslutats av Regeringskansliet/Utrikesdepartementet.
  2. UD-tjänstemannen och dennes medföljande familj omfattas av särregel i Folkbokföringslagen – 14 § – som innebär att familjen fortsatt är folkbokförd i Sverige under hela utlandsvistelsen.
  3. UD-tjänstemannens arbete utomlands anses som arbete i Sverige även om utlandsvistelsen varar längre än ett år enligt Socialförsäkringsbalken 6 kap 4 §.
  4. Medföljande make/maka/registrerad partner befinner sig inte i EU-landet som arbetstagare
  5. Tjänstebostad, ev. barnomsorgs- och skolkostnader betalas av Sverige – den statlige arbetsgivaren Utrikesdepartementet. Familjemedlemmarna är helt beroende av UD-tjänstemannen och dennes svenska statliga arbetsgivare för sin försörjning och för sitt uppehälle.
  6. Den utsände och medföljande familjemedlemmar anmäls av den svenska utlandsmyndigheten till stationeringslandets utrikesministerium och inte till landets folkbokföringsmyndighet. Detta följer av Wienkonventionen.
  7. Även sådant som att ni kanske har er bostad (eller sommarstuga) kvar i Sverige, att ni har för avsikt att återvända till Sverige vid semestrar och/eller skollov visar också på bibehållen anknytning till Sverige.

Medföljare som arbetar i EU-/EES-land eller Schweiz ska tillhöra arbetslandets socialförsäkring (liksom arbetslöshetsförsäkring).

Undantag från reglerna:
Om myndigheten i individuella ärenden skulle komma fram till att en familjemedlem, trots ovanstående, har starkare anknytning till ett annat EU-/EES-land/Schweiz, så finns möjligheten att enligt artikel 16 i förordning 883/2004 göra undantag från reglerna (så länge det är i den sökandes intresse):

Artikel 16
Undantag från bestämmelserna i artiklarna 11-15
1. Två eller flera medlemsstater, dessa medlemsstaters behöriga myndigheter eller de organ som utses av dessa myndigheter får komma överens om att föreskriva undantag från bestämmelserna i artiklarna 11-15 till förmån för vissa personer eller persongrupper.

 

Stationering utanför EU/EES/Schweiz
När det gäller stationering i land utanför EU/EES/Schweiz beslutar Försäkringskassan om försäkringstillhörighet utifrån Socialförsäkringsbalkens särregel (5 kap, § 4 och § 8) för statsanställda och deras familjemedlemmar (se nedan).

Om Socialförsäkringsbalken

Socialförsäkringsbalken (SFB) trädde i kraft 1 januari 2011 och är en sammanhållen lag där man samlat lagstiftning på socialförsäkringsområdet. Balken har ersatt ett 30-tal andra lagar och författningar som till exempel lagen om barnbidrag, lagen om allmän försäkring, socialförsäkringslagen, lagen om arbetsskadeförsäkring med flera. Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

I Sverige är en person försäkrad i det svenska socialförsäkringssystemet om han eller hon bor eller arbetar här. Man talar om bosättningsbaserade förmåner och arbetsbaserade förmåner. Försäkringskassans faktablad ”Försäkrad när du bor eller arbetar i Sverige” ger tydlig information om vilka de respektive förmånerna är.

Huvudregeln säger att den som ska vistas utomlands mer än ett år ska skrivas ut ur svensk socialförsäkring.

Särregel för statsanställda: Enligt 5 Kap 4 § ska den som sänds ut till annat land av en statlig arbetsgivare anses vara bosatt i Sverige under hela utlandsvistelsen. Enligt 5 Kap 8 § gäller detta även för familjemedlemmar.

Utdrag ur Socialförsäkringsbalken 5 Kap Bosättningsbaserade förmåner:
Särskilda personkategorier
Statsanställda
4 § Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning ska anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt här i landet.
Familjemedlemmar
8 § Det som föreskrivs om personer som avses i 4-7 §§ gäller även medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.

Observera ang. sambo: Socialförsäkringsbalkens och därmed Försäkringskassans definition av medföljande familjemedlem skiljer sig från Regeringskansliets. Den sambo som ska vistas utomlands mer än ett år och som varken varit gift, har eller har haft barn med den utsände förlorar de bosättningsbaserade förmånerna vid flytten från Sverige och blir utskriven ur Försäkringskassan.

Barn som fyllt 18 år och studerar vid en studiestödsberättigad utbildning utomlands kan stå kvar under åberopande av undantagsregel för utlandsstuderande enligt Socialförsäkringsbalken 5 Kap 7 §.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

En arbetstagare utsänd av statlig arbetsgivare behåller sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) under hela utsändningsperioden. Detta gäller i regel inte medföljande familjemedlemmar eftersom SGI-skydd gäller högst tre månader i följd när en försäkrad avbryter sitt förvärvsarbete för att t ex vara medföljare. Därefter är SGI 0 kr.

Försäkringskassan betalar ut föräldrapenning till en medföljare om föräldern är inskriven hos den allmänna Försäkringskassan. En förälder, som inte har någon registrerad inkomst hos Försäkringskassan, får föräldrapenning enligt grundnivå. En förutsättning är att barnet är folkbokfört och har ett personnummer. Om du är osäker, kontakta din försäkringskassa för personlig rådgivning. I Försäkringskassans faktablad Föräldrapenning (FK4070) finns ytterligare information.

SGI-skydd innebär att en persons sjukpenninggrundande inkomst vid vissa förvärvsavbrott inte sänks trots att han eller hon inte har någon inkomst av arbete. Som medföljare är det nästan omöjligt att skydda sin SGI under en utlandsstationering som ofta brukar vara 3-5 år. Studier med studiestöd, graviditet, vård av barn under ett år, uttag av full föräldrapenning är exempel på faktorer som om de ligger rätt i tiden dvs utan avbrott, och i direkt följd efter varandra kan ge SGI-skydd. Försäkringskassans faktablad:
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) – information för dig som är anställd (FK4080A) och
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) – information för dig som studerar, är arbetslös, har sjuk- eller aktivitetsersättning (FK4080B)
rekommenderas till läsning. Där finns mer utförlig information om SGI-skydd.

Den sjukpenninggrundande inkomsten är
en viktig del av det svenska trygghetssystemet både under utlandsvistelsen och vid återkomsten till Sverige. Det drabbar särskilt den medföljare som:

- är sjuk vid hemflytten – SGI är 0 kr,
– blir sjuk under utlandsstationeringen och måste hem till Sverige för vård (tjm förlorar medföljande- och merkostnadstillägg för medföljaren efter 30 dagars frånvaro från stationeringsorten)
– blir förälder under utlandsstationeringen eller i samband med hemflytten (läs mer om 240-dagarsvillkoret i Försäkringskassans faktablad Föräldrapenning (FK 4070)
– vid hemflytten inte får arbete som beräknas vara minst 6 månader, vilket är gränsen för att kvalificera sig för inkomstrelaterad SGI.