Pension är en mycket viktig fråga för medföljarens framtida trygghet och bör diskuteras inom familjen inför en utlandsstationering. Det är viktigt att alla är medvetna om att varken UD eller svenska staten gör några avsättningar till pension för medföljare under utlandsvistelsen.

Ett av motiven till skattefrihet för medföljandetillägget är att ge möjlighet för UD-familjen att själva, till exempel genom inbetalningar till privat pensionsförsäkring eller annan sparform, kompensera för att medföljaren går miste om dels pensionsrätter i det svenska allmänna pensionssystemet, dels tjänstepension. Som riktmärke kan nämnas att för den allmänna pensionen avsätts 18,5% av bruttolönen till ditt pensionskonto. Därtill kommer den kollektivavtalade tjänstepensionen som kan variera beroende på avtalsområde.

Vem får allmän pension och hur mycket avsätts till den när man arbetar?

Alla som arbetat och bott i Sverige får allmän pension, som baseras på alla inkomster (grundade på arbete) som du betalar skatt för. Även skattepliktiga inkomster från socialförsäkringen som till exempel sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande.

För att inkomsten ska vara pensionsgrundande (PGI) måste den uppgå till minst 42,3 procent av det prisbasbelopp (2013 – 44.500kr x 42,3% = 18.824kr) som gäller för året. Inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (2013 – 56.600kr x 7,5 = 424.500kr) är inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen. Eftersom PGI ska beräknas på inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften innebär det i praktiken att inkomsttaket uppgår till 8,07 inkomstbasbelopp. När Skatteverket beräknar din PGI görs ett avdrag för den allmänna pensionsavgiften som är 7 procent av inkomsten. Det innebär att du får PGI på 93 procent av din inkomst upp till inkomsttaket.

Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen.  Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Det finns också delar i den allmänna pensionen som inte är inkomstgrundade, som garantipension.

Hur mycket behöver jag spara under utlandsvistelsen för att kompensera för att jag inte arbetar och tjänar in till min framtida pension?

Fråga din nuvarande arbetsgivare hur mycket som avsätts för dig till allmän pension respektive tjänstepension när du är i tjänst. Nedan ser du också ett räkneexempel så att du får en tydlig bild av vilka belopp det rör sig om i förhållande till inkomst. Tänk på att en traditionell pensionsförsäkring kanske inte är det bästa sättet att kompensera för förlorade pensionsrätter under din tid som medföljare. En sådan lösning bygger på att man kan nyttja möjligheten till avdrag i sin självdeklaration. Utan inkomst – ingen möjlighet till avdrag. Rekommendationen är att starta någon form av individuellt sparande och på vilket sätt det ska göras bör du tala med din bank eller försäkringsbolag om.

Räkneexempel:
Anna, privatanställd tjänsteman, har en bruttolön på 38 000 kr/mån,
(PGI*/mån 35 342 kronor, pensionsmedförande lön ITP1** 38 633 kronor)Avsättning till allmän pension (18,5%)
16%,   inkomstpension                     67 856 kr
2,5%,  premiepension                      10 602 kr
Sammanlagd avsättning /år            78 458 kr = 6 538 kr/månad

Avsättning tjänstepension (ITP1)
4,5%                                                      19 102 kr
30%                                                       11 730 kr
Sammanlagd avsättning                   30 832 kr = 2 569 kr/månad

Total missad avsättning till pension per månad: 9 107 kronor

*PGI – pensionsgrundande inkomst är din deklarerade bruttoinkomst minus 7% i allmän pensionsavgift.
Maximal PGI är 7,5 inkomstbasbelopp (424 500 kr för år 2013) och maximal allmän pensionsavgift tas ut med 7% av inkomsten upp till 8,07 inkomstbasbelopp.
**ITP1 – pensionsmedförande lön = kontant utbetald bruttolön inkl. bl.a. semestertillägg.
Det innebär att man tar månadslönen x 12,2. dvs 38 633. Upp till 7,5 inkomstbasbelopp är avsättningen 4,5 procent på lönedelar därutöver är avsättningen 30 procent. Inget övre tak.

Vad är garantipension?

Garantipensionen, som är en del av den allmänna pensionen och är statligt finansierad, är ett grundskydd för dig som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet.

Vem får garantipension?
Du kan ha rätt till garantipension om du:

  • har fyllt 65 år (kan tas ut tidigast från den månad du fyller 65 år)
  • har låg eller ingen inkomstgrundad pension

Kraven i övrigt är:

  • Du måste ha bott minst tre år i Sverige
  • Om du bott kortare tid men minst ett år, kan du få räkna med tid som du bott i ett annat EU-land (även Norge, Island, Liechtenstein eller Schweiz) för att komma upp i tre års bosättningstid.

För att få full garantipension krävs att du har bott minst 40 år i Sverige från och med det år du fyllde 16 till och med det år du fyller 64 år. Har du bott i Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40 för varje år som saknas. Full garantipension är 7 046 kr/månad för den som är gift och 7 899 kr/månad för den som är ogift (beloppen gäller 2013).

Garantipensionen är en bosättningsbaserad förmån i socialförsäkringsskyddet. Jämför Socialförsäkringsbalkens särregel om att utsänd och medföljande familjemedlem anses vara bosatta i Sverige under hela utlandsvistelsen. Undantag: sambo som varken varit gift, har eller har haft barn med den utsände anses inte bosatt i Sverige under utlandsvistelsen. Medföljare som under utlandsstationering arbetar i ett EU/EES-land tillhör arbetslandets socialförsäkring och anses bosatt där.

Annan pension kan minska din garantipension
Garantipensionen blir lägre om du har inkomstgrundad pension. Garantipensionen minskas med din inkomstpension, tilläggspension, änkepension eller viss utländsk pension. Den utbetalda premiepensionen minskar inte garantipensionen. Istället räknas inkomstpensionen upp så att den motsvarar även premiepensionen genom att inkomstpensionen beräknas utifrån all intjänad pensionsrätt. Särskilda regler för garantipension gäller för de som är födda 1937 år och tidigare, läs mer på Pensionsmyndighetens hemsida. För dig som är född 1938 eller senare kan Pensionsmyndighetens faktablad vara av intresse.

Vem får tjänstepension (=avtalspension)?

De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, dessutom en kollektivavtalad tjänstepension. Det är din arbetsgivare som betalar premien, men i vissa fall är det du som väljer vilken försäkringsform och i vilket försäkringsbolag pengarna ska placeras. Har du jobbat inom olika avtalsområden kan du ha fler än en kollektivavtalad tjänstepension. De olika kollektivavtalade tjänstepensionerna skiljer sig åt. Hur de ser ut beror på vad de fackliga organisationerna och arbetsgivarna har kommit överens om. Anställda inom staten omfattas av kollektivavtalen PA 03 eller PA 91. Statens tjänstepensionsverk, SPV, administrerar de statliga tjänstepensionerna.

Du bestämmer själv när du vill ta ut din pension

Du kan ta ut din allmänna pension, helt eller delvis, från det att du fyllt 61 år. Eftersom det inte längre finns någon fast pensionsålder måste du ansöka om pension. Det ska du göra till Pensionsmyndigheten senast två månader före det att du vill gå i pension.

Om du har rätt till garantipension betalas den ut från och med den månad du fyller 65 år. Tjänstepensionen kan du ta ut från 55 år om ditt pensionsavtal medger det.

Du har rätt att arbeta fram till 67 års ålder men kan fortsätta arbeta ännu längre om du och din arbetsgivare är överens om det.

Den dag du går i pension beräknas din pension genom att ditt intjänade pensionskapital delas med den beräknade återstående medellivslängden för alla i Sverige som är födda samma år som du. Månadsbeloppet som räknas fram betalas ut så länge du lever.

Läs mer
Ytterligare information om den allmänna pensionen hittar du på www.pensionsmyndigheten.se
www.minpension.se kan du få en samlad bild av din framtida pension.
Gå in på www.spv.se för information om den statliga tjänstepensionen – PA 03.